Fråga: Vi gör ett skolprojekt och skulle behöva höjddata över norra Italien. Vi ska skapa en informationsvisualisering av besöksfrekvenser vid olika turistorter med hjälp av AVS OpenViz. Vet ni var vi kan hitta sådan data?
* Frågeställare: "Johan och Pontus"

Svar: Ett sätt att hitta en lämplig höjdmodell är till att börja med att vända sig till landets kartmyndighet. Andra sätt är att på Internet söka efter företag som levererar höjdmodeller. Det finns bl.a. ett företag Geosys (www.geosys.fr) som har en höjdmodell över Europa som heter MONA Pro Europa. Ett annat företag Worldsat International Inc baserad (www.worldsat.ca) i Kanada tillhandahåller även de höjdmodeller.
Det finns dessutom ett antal höjdmodeller som är mer eller mindre gratis på Internet. Tyvärr så har dessa höjdmodell inte så bra upplösning, endast 1 kilometers grid. Bland dessa sämre upplösta höjdmodeller kan nämnas GTOPO30 (http://edcdaac.usgs.gov/gtopo30/gtopo30.asp) samt den förfinade varianten (dock fortfarande bara 1 kilometers grid) SRTM (http://srtm.usgs.gov/).
* Besvarat av Göte Rönnbäck

Fråga: Vad menas med att en radaranten är fasstyrd?
* Frågeställare: "Björn E J."

Svar: På samma sätt som man kan länka av en ljusstråle med ett prisma eller lins, kan man styra antennloben i vinkelled på en radar genom att ändra den elektromagnetiska vågens fas utefter antennen.
* Besvarat av Lars Ulander

Fråga: Finns det aktiva IR-sensorer?
* Frågeställare: "Björn E J."

Svar: En laser på IR-bandet är ett exempel på aktiv IR-sensor. Genom s.k. grindad avbildning kan man även få djupinformation på liknande sätt som en radar. Nya s.k. fokalplansarrayer möjliggör sann 3D-avbilding.
* Besvarat av Lars Ulander

Fråga: Finns det några svårigheter med optisk fotografering av jorden med synligtljus och IR?
* Frågeställare: "Björn E J."

Svar: Ett exempel på problem är molnförekomst om man vill avbilda jordytan.
* Besvarat av Lars Ulander

Fråga: Vad är en elektrooptisk-sensor?
* Frågeställare: "Björn E J."

Svar: Man kallar det elektrooptisk sensor när detektorerna består av elektronikkomponenter - till skillnad från film.
* Besvarat av Lars Ulander

Fråga: Vad menas med vinnkelupplösning för radar?
* Frågeställare: "Björn E J."

Svar: Med vinkelupplösningen avses att radarantennen inte kan särskilja föremål inom upplösningen i vinkel. Den sätts av antennens lobbredd.
* Besvarat av Lars Ulander

Fråga: Det finns ju regler i rymden det vet jag men vilka är dessa regler?
* Frågeställare: "jojsan"

Svar: Se Rymdbolagets hemsida där man besvarar frågor om rymden. Där kan du hitta svaret på frågan "Finns det regler för vad man får göra i rymden?": http://www.ssc.se/svenska/faq_rb.htm#rymdbolaget
* Besvarat av Gary Smith

Fråga: När man pratar om radar samt optiska satelliter vad är det då för skillnad?
* Frågeställare: "jojsan"

Svar: Radar och optik är exempel på olika instrument som används för fjärranalys från satellit. De skiljer sig huvudsakligen åt på två punkter:

För det första utnyttjar de olika våglängdsband för sina mätningar. Både radar och optik ligger i s.k. atmosfäriska fönster, dvs där atmosfären huvudsakligen är genomsläpplig för elektromagnetiska.vågor. Optiska instrument utnyttjar den synliga delen (våglängder i intervallet ca. 300-800 nanometer) av det elektromagnetiska spektrat men inkluderar normalt också infraröd strålning. Radar däremot utnyttjar däremot betydligt längre våglängder, från satellit inom intervallet ca
2-25 cm.

En andra skillnad mellan radar och optik är hur den belysande
strålningen alstras. I optik utnyttjas solen huvudsakligen som
belysningskälla. I det infraröda området tillkommer också värmestrålning från olika kroppar. I radar däremot alstras den elektromagnetiska strålningen av instrumentet, för det mesta i form av korta kodade pulser med elektromagnetisk energi. Radar är därför ett exempel på aktivt teknik, emedan optik är exempel på passiv teknik.
* Besvarat av Lars Ulander

Fråga: Jag är intresserad av dammkatastrofen i Bolidens gruva i södra Spaninen (25 april 1998). Finns det satellitbilder över området den aktuella tiden? och hur hittar man dessa?
* Frågeställare: Håkan O

Svar: Ja, det finns satellitdata över katastrofområdet. Man kan hitta information om dessa bilder genom att gå in på Spotimage hemsida www.spotimage.fr och söka i deras katalog Sirius (krävs att man registrerar sig) eller så kontaktar du satellite@lm.se så kan de göra en sökning åt dig och informera dig om vad som finns av bilder.
* Besvarat av Göte Rönnbäck

Fråga: Hur fungerar satelliter?
* Frågeställare: Klara B

Svar: Det beror på vad man avser med frågan "Hur fungerar satelliter".
Satelliterna roterar kring jorden med ett visst antal varv per dygn. Ombord på satelliten finns olika instrument med sensorer. Instrumenten kan liknas vid stora kameror men i stället för en ljuskänslig film som i kameran så finns i satellitens "kamera" ljuskänsliga sensorer. När satelliten roterar kring jorden så fångar satellitens linssystem upp reflektioner och strålning från markytan. Dessa reflektioner och strålningar som faller på den ljuskänsliga sensorn, är lite olika beroende på objekten på jorden, omvandlas till digitala värden (nollor och ettor) som skickas ned till en markstation som lagrar denna information på olika lagringsmedia. Samtidigt så skapas en information om När, var och hur bilden är tagen och vilken kvalitet den har. Denna information finns i olika kataloger som intresserade kan söka i.
* Besvarat av Göte Rönnbäck

Fråga: Jag ska skriva ett arbete om lövskog, och
undrar var man kan hitta fakta om klimatet,
jordmån, tillgång på vatten etc.
* Frågeställare: Hannah

Svar: Frågan verkar handla om lövskog utan direkt koppling till fjärranalys som jag tolkat det. För svar på frågan om lövskog hänvisar jag till www.skogssverige.se.
* Besvarat av Erik Willén

Fråga: Vad är den huvudsakliga skillnaden mellan radiometrisk- och geografisk korrektion samt vilka innebörder har de?
* Frågeställare: Måns A

Svar: Den huvudsakliga skillnaden mellan radiometrisk korrektion och geometrisk är följande:
I den radiometriska korrektionen behandlas bildinnehållet med avseende på störningar av olika slag. Bildens kvalitet.
I den geometriska (geografisk) korrektionen behandlas bilden i sig med avseende på satellit och jordrotation. Bildens precision. Egentligen talar man aldrig om geografisk korrektion.
* Besvarat av Göte Rönnbäck

Fråga: Vad är, och varför utförs radiometriska korrigeringar?
* Frågeställare: Martin

Svar: Radiometrisk korrigering är när man rättar till värdena av den strålning som registrerats i satellitbilden. Mängden ljus som kommer in i satellitens sensor i en viss våglängd, t.ex. rött ljus, genererar ett värde mellan 0 och 255. Dessa värden bygger upp satellitbilden, med ett värde för varje given punkt på marken. Om nu sensorns egenskaper eller förhållandena i atmosfären ändras, så att samma mängd ljus i samma våglängd vid ett annat tillfälle genererar ett annat värde, måste vi genomföra en radiometrisk korrektion av satellitbilden.

Behovet av att utföra radiometrisk korrektion varierar beroende på vad data skall användas till och under vilka omständigheter som satellitbilden registrerats t.ex. molnighet, dis och årstid. Men det kan även bero på hur instrumenten i satelliten förändrats pga ålder.

Det man kanske i första hand tänker på avseende behovet att korrigera satellitdata är när man vill jämföra bilder över samma område men vid olika tidpunkter. Då kan stor sannolikhet anta att atmosfären, mellan satelliten och markytan, har varit olika vid varje tillfälle. För att kunna göra korrekta jämförelser mellan satellitbilderna är det då nödvändigt att korrigera bildernas radiometri.
* Besvarat av Per Syrén

Fråga: Vet ni några bra användningsområden för rasterdata i ett GIS- system?
* Frågeställare: "Christian"

Svar: Rasterdata är data som är organiserat i ett regelbundet rad-kolumn-system. En datapunkt kallas för en cell eller pixel (picture element) och den har ett giltighetsområde tills nästa datapunkt tar vid. Vanligvis är det ett rektangulärt geografiskt område (på marken) som utgör bildens begränsningar. Cellernas storlek kan variera betydligt - detta kallas
geometrisk upplösning.

Värdefältet i bildens punktmatris kan vara höjdinformation, temperatur, satellitbilds råvärden, eller något annat som något mätinstrument har mätt.

GIS-verktygen är dataprogram som bl a måste kunna hantera rasterbilder. En viktig bildmatris i GIS-sammanhang är t ex höjddata från vilken man kan göra beräkningar på avrinning, branthet, sluttningsriktningar, och samköra det med kartdata som visar berggrund, vegetationstyp, jordart, snödjup m.m. Ett GIS kan då vaska fram områden som uppfyller vissa kriterier av typen:

Visa alla syd- och sydvästsluttningar som lutar mer än 35 grader och vars snödjup överskrider 1 meter. - Typisk lavinfara i april månad.

Det är oftast rasterdata som används för denna typ av analys.
* Besvarat av Göran Alm

Fråga: Varför är det bra att använda satellitdata när man vill studera vegetation?
* Frågeställare: Lisa Larsson

Svar: Det finns två huvudorsaker till detta. Den ena är att satellitbilderna täcker stora geografiska områden, vilket gör att man snabbt får en överblick. Den andra att satelliternas sensorer mäter det solljus som växterna reflekterar i många olika våglängdsband (spektralband). Detta ger oss större möjlighet att skilja mellan olika vegetationstyper.
* Besvarat av Per Syrén
Mer information: Spektral signatur

Fråga: Hur högt upp flyger satelliterna?
* Frågeställare: Kalle

Svar: De flesta av de vi kallar jordobservationssatelliterna, t.ex. Landsat och SPOT, befinner sig ca 80 mil över jordytan.
* Besvarat av Per Syrén
Mer information: Om satelliterna

Fråga: Har hört om "VHR". Vad är det?
* Frågeställare: "Undrande"

Svar: Förkortningen står för "Very High Resolution" och används för satellitdata med en geometrisk upplösning bättre än 5 meter.
* Besvarat av Per Syrén
Mer information: Om upplösning

Svar: I mycket klara tropiska vatten kan man se objekt på ca. 30 meters djup. Motsvarande siffra för Östersjövatten och liknande ligger på 6-7 meter. Under normala förhållanden är dessa siffror betydligt lägre. Begränsningen beror på
mängden partiklar i vattnet.
* Besvarat av Petra Philipson

Fråga: Går det att övervaka förändringar på grunda havsbottnar?
* Frågeställare: "Bengt L"

Svar: Om frågan avser tropiska, klara, vatten är svaret ja, och undersökningar pågår för att ta reda på i vilken utsträckning man t.ex. kan kartera korallrevsförändringar. I t.ex. Östersjön är övervakningen i bästa fall begränsad till en knapp meters djup.
* Besvarat av Petra Philipson

Fråga: Jag jobbade en gång i ett projekt där vi undersökte filtrerande organismer i korallsamhällen. Vi gjorde då en del förutsägelse om jämvikten mellan de autotrofa korallerna och de hetrotrofa filtrerarena. Problemet var att vi aldrig fick tag på bra data på planktonproduktion för dessa områden. Skulle
det gå att mäta skillnader i planktonbiomassan i vattenområdet med hjälp av satelitdata?
* Frågeställare: "Bengt L"

Svar: Många undersökningar har studerat relationen mellan mängden pigment i vattnet, t.ex. klorofyll-a (som kan relateras till mängden alger/plankton), och den signal som registreras av satelliten. Goda resultat har uppnåtts, vilket innebär att planktonbiomassan skulle kunna uppskattas med god noggrannhet m.h.a. satellit data. Begränsningen ligger bland annat i satellitens markupplösning samt om biomassan variarar stort med djupet. Vanligen är det ytkoncentrationer
som går att erhålla.
* Besvarat av Petra Philipson


« tillbaka till Startsidan